november

Den här lilla blomman har slagit rot mellan plattorna och vid garaget. Den står lika vit och fin idag trots att det är november. Vi har ingen snö och inga kallgrader ännu, det är skidanläggningarnas problem just nu. Dom kan ju inte heller göra snö när det är så varmt, och avbokningar kostar pengar. Det enda tråkiga är att det blir så mörkt om/när man kör bil på kvällen. Men elräkningen torde bli billigare...........!
Idag ska jag på vc. Jag fick tid sedan jag hotat med byte till privat alternativ. Det är nog 30 månader sedan jag hade förmånen senast. Och lungkliniken har jag inte fått besöka på dryga 5 år, trots att dom ska rapportera till MAS och deras alfaregister hur jag mår och hur sjukdomen utvecklas. Det struntar dom i! Jag blev så glad när jag var i Sth senast, MAS hörde av sig om en ny studie. Men tyvärr så platsar jag inte, man ska ha haft två försämringar under senaste året med cortison/penicilinanvändning. Och det har inte jag. Jag föreslog att dom skulle starta en referensgrupp vid sidan om, en som bara fick "riktig" medicin för att jämföra, men det är nog inte läkemedelsföretaget intresserade av tyvärr, jag tyckte det var en briljant ide´. Då hade jag blivit undersökt och känt mig trygg igen, det är så ensamt att inte ha kontakt med någon lungsjuk med samma problem. Och, faktiskt lite svårt att motivera sig att fortsätta träna.

Den här rosen räddade vi undan i samband med att vi grävde ner rosorna så dom överlever en vinter till, Det gjorde vi i vanlig ordning när det ett par nätter varit frost på gräsmattan. Att det sedan blev varmare visste vi ju inte. På våra käras gravar har vi lämnat varsin ros, dom blommar fortfarande bland ljungen. Det är ju den helgen nu. Både fin och jobbig. Jag brukar ha med min skyddsling och vän på minnesstunden i kapellet, vi gråter en stund,lyssnar på musiken, och tänder ljus. En fin tradition.

Oktober

Så blev det då riktig höst. Med massor av regn och några avstängda vägar här uppe i norr. Igår var det jättefint väder, idag öser regnet ner igen. Det är svårt att bara ha "innegympa" det är ju så skönt att vädra de arma lungorna med lite friskt syre också.
Det är i alla fall stimulerande att ha så mycket inskrivet i almanackan.
Jag var t o m och köpte nya för 2012 igår, det kändes lite konstigt, men också spännande. Tänk om jag får vara med ett helt nytt år till, man har ju inga garantier.............!
På tisdag ska jag till Kalix-föreningen, prata lungor och kol. Jag har just gjort i ordning material och stolpar.
Nu skulle jag lägga in en bild som jag tog igår, men nu vill inte datorn vara med längre, blir så irriterad på krånglande datorer!

Tänk, nu vips så funkar det igen! Se så vackra färger träden här uppe skiftar i nu innan löven faller.

Snart höst

Tänk vad jag njutit den här sommaren, Luleå vann solligan, så ni förstår att vi haft fint väder. Och så kom vi hem från Mora för en vecka sedan, och den här veckan har det regnat! Jag begriper inte att det finns så mycket regn där uppe. Även idag finns det moln som hindrar solen, men det regnar inte ännu. I Mora lekte vi med våra fina barnbarn, stekte pannkakor till brunch som dom avnjöt franför barnkanalens stora utbud.

Staffan byggde lusthus som inte riktigt hann få hela taket klart, men sonen tar vid, även om det är svårt att hinna bygga efter jobbet och med två små. Tänk idag börjar Viggo skolan, och hans lillasyster 6-års. Så otroligt fort det gått och så annorlunda livet nu blir för hela deras familj, nu måste tider i skolan passas på ett nytt sätt, och så fortsätter det i minst 10 år! Vi hyrde en husbil när vi for till Mora, det var skönt att kunna gå och sova själva när orken tröt på kvällen, det var som ett eget sovrum. Vi passade också på att fara och spela golf, och parkerade husbilen på golfbanans "camping", när föräldrarna var lediga under helgen. Det var skönt att kunna koppla av lite också.
Idag ska jag börja om med träningen på gymmet. Jag har haft mitt kort fryst från mitten av juni till mitten av augusti = sommarlov! Nu känns det kul igen, otur bara att jag drullade igår i stugan och föll i trappan med mina flipflop, man ska inte ha sådana på vått gräs och lite halvtrött. Nu har jag lindad vrist, mest för att inte såren ska börja blöda igen. Och så värker knäna lite, men det är mycket bättre än igår. Eftersom jag hade så ont så plockade Staffan lite lingon på tomten, jag rensade och såg på dvd, en lååång film, tills vi möts igen, som påminner om Mistrals dotter lite, jag hann bara med en skiva, den andra får bli någon kväll när jag är ensam eller tv-utbudet är uruselt, och då blir det väl rätt snart. Jag tycker om när lingonsylten blir så geleig, när bären inte är riktigt mogna, den ljusröda som nu står i pannan och ska slås på burkar. Vi måste plocka mer, men det får bli under veckan.
Jag har mått bra hela sommaren men väntar fortfarande på att lungkliniken ska kalla mig, sedan jag deltog i repairstudien på MAS 2006-2007 har dom aldrig kallat mig, och ändå ska dom rapportera minst vartannat år till alfaregistret hur jag mår. Tror dom ser mig ibland på stan och badhuset och tänker, hon mår bra ännu, och så läggs jag sist i kallelsehögen igen! Det är tråkigt att det ska vara så! Jag ringde om den nya medicinen Daxas i slutet av förra året, sjuksköterskan visste inget men lovade att en lungläkare skulle ringa upp, han har inte ringt än 10 månader senare! Undrar om vi har den sämsta kolvården i landet här uppe?

Den sköna sommaren

"Vår" hackspett som matar sin unge med nötter, intelligent fågel, varför jaga mat när det hänger i Johanssons träd!
Vad vi har en skön sommar. Det har nu varit jättefint väder sedan midsommar, med ett par dagar med rekordvärme, då tyckte även jag att det var FÖR varmt. Oftast sitter jag under parasollen, tiden när jag satt och njöt i starkt solsken har förlupit, och så har jag fördelen att sova gott i vår svala källare. Fjärrvärmen slår ju aldrig på nu så där nere är så svalt och skönt, förstår att det blir jobbigt när man inte kan sova pga värmen.
Jag var på kära Monicas begravning i Stockholm i fredags. Jobbigt, vackert och vackert igen. Jag är så glad att jag flög ner, kändes så rätt att ta farväl av min kära vän på riktigt.
Idag har vi spelat golf, det gick riktigt bra. Undrar om det beror på inspiration från gårdagen då jag var tävlingsledare och mötte alla glada trots den tryckande tropiska värmen. Det satt 3 killar på altanen och väntade på att få gå ut, dom sa just "detta är fan imig tropisk hetta" dom var från Göteborg, så dom borde ju ha känt av värme, men vår är nog mera som ett lock!
Nu har min man pensionerat sig också. Hoppas att vi inte ska hänga oss fast vi varandra allt för mycket. Vi har ju alltid varit väldigt självständiga, och ännu mer när jag långpendlade och jobbade i Sth under dryga 10 år, fram till 2001. Han har ju sin bowling och sina projekt (oftast byggsådana) och jag har mina intressen. Tror det ska ordna sig även i den här nya fasen i livet.
Förstår av facebook att många som har samma lungproblem som jag, att många har det jobbigt i sommar. Jag tycker vintern är mycket jobbigare, jag njuter av sommaren. Titta på vår jasmin som blommar så vackert. Jag har inte lyckats komma på hur jag ska vrida kortet så ni får se grannens hus stå på ända. Njut av sommaren!

sorg och glädje

Alla glada förväntansfulla studenter på balkongen, på väg ut i livet! Erfarenheten säger ju tyvärr att det inte går bra för alla, ändå var denna dag så full av förväntan och glädje, så glad och omtumlande, lite jobbig också, så jag hoppas verkligen att det går bra för alla, och vårt älskade barnbarn Jonas.
Dagen innan var jag och hälsade på min kära väninna. Oj vad hon var trött, men alldeles blixtrande klar. Jag lovade komma tillbaka tisdagen därpå när jag återigen var i huvudstan, hon ville ju så gärna se Jonas studentkort, men hon somnade in på lördagen. Ytterligare en gång bekräftades att man ska göra saker när man tänkt, inte skjuta upp till nästa gång!, då är det ofta försent och man ångrar sig så djupt. Så, ring den dag du tänkt, besök den gång du är på väg, strunta i alla oviktiga saker som man ofta låter komma först.
Och så har vi njutit, och svettats, i trettiogradig värme några dagar. Vi var i stugan på fredag - lördag, men åkte hem för att kunna sova i källaren som är så sval och skön. Det var nästan olidligt varmt i solen, 32 grader i skuggan. Det var skugga som gällde. Och duschen. Jag tom badade benen från bryggan i luleälvens kalla vatten. Vi satt på verandan utanför bastun som är på den här bilden, kollade vattnet och såg gäddornas lek i vassen, trodde storsjöodjuret flyttat uppåt. Nu har vädret återgått till att bli svenskt igen, men det är lite syrerikare.

ledsen

En av mina allra käraste, bästa väninnor har fått en elak, grinig tumör i magen. Det är inte mer än en dryg månad sedan vi satt och skrattade på centralen innan jag skulle ut till Arlanda. Och nu pratar hon om hospice, jag fattar ingenting! Och jag som ibland gnäller över att måsta stanna, inte kunna gå så fort, gillar inte uppförsbackar och trappor, det spelar väl för sjutton ingen som helst roll om jag stannar några gånger och upptäcker naturen! Värre är det att ha en ilsken sak i magen som inte ska vara där och som inte kan tas bort. Den upptäcktes när hon började bli så andfådd och det fanns vatten i lungan. För tre veckor sedan. Hon hade börjat träna och skulle få tillbaka den muskelmassa hon tappat under en tid efter separationen. Och så blir det så här galet, jag blir så himla ledsen.

Påsk

Fasantuppen hittade en hona att uppvakta under skärtorsdagen. Vi hörde dom på långfredagen, men nu har dom flyttat tillbaka till skogen vid kyrkogården i Svartbyn. Tur att han fick visa upp sig i hela sin glans, han bredde verkligen ut stjärtfjädrarna för att hon skulle inse att han var den ende. Konstigt att dom är så färggranna och tjusiga, för i vår värld är det väl tvärtom?!?
Här uppe är det så fint väder. Idag har jag gått i shorts. Vi var i stugan långfredag och påskafton, och jag fick gå de 400 metrarna ner genom tallskogen och ANDAS. Jag släppte ut all gammal vinterluft och har nu frisk ny tallskogsluft som reserv i de skadade lungorna. Jag har även tagit premiärcykelturen med min elcykel, den som jag inte tycker är så fantastisk som en del gör gällande. Men det var skönt, och vi kommer allt bättre överens cykeln och jag. Fast jag ska nog jämföra med min gamla i år.
Lägger ut några bilder från stugan så ni kan se hur långt våren kommit i norr. Isen har inte släppt taget men den har det jobbigt.