Äntligen

Tänk, äntligen har jag blivit kallad till lungkliniken. I morgon ska jag ta prover på vc, den 12-e januari spirometri och ultraljud på hjärtat.
Den 16-e till lungkliniken för resterande prover,t ex gångtest. Jag har framfört önskemål om ventiler vid besöket på vc, tror det är grunden till denna plötsliga aktivitet. Hoppas jag klarar mig igenom testerna bara, det ska bli så kul att ha något bra och intressent att blogga om. Jag lovar att hålla er uppdaterade.
Julen förflöt bra, sonen med familj var här. Dom skulle åkt tillbaka till Mora på juldagen, men Dagmar försenade dom. Annandagen fortfarande inga tåg och mycket dålig information. Dom fick veta att på tisdagen skulle det kopplas på 4 extravagnar, där man fick "slåss" om platserna för ingen fick boka, visst låter det som i öststaterna? Vi hyrde bil åt dom, dom körde hem igår, för det kostar att förlora arbetsförtjänst också. Och dom åker inte tåg igen hit upp. Min far som jobbade på SJ hela sitt liv vänder sig nog i graven!

Vi har snö, och ikväll är det minus 9. Men lite snö och många många bliddagar har gjort att det hittills varit en bra vinter för många hjärt/lungsjuka. Men det har varit väldigt halt så ortopedavdelningarna har jobbat för högtryck.

november

Den här lilla blomman har slagit rot mellan plattorna och vid garaget. Den står lika vit och fin idag trots att det är november. Vi har ingen snö och inga kallgrader ännu, det är skidanläggningarnas problem just nu. Dom kan ju inte heller göra snö när det är så varmt, och avbokningar kostar pengar. Det enda tråkiga är att det blir så mörkt om/när man kör bil på kvällen. Men elräkningen torde bli billigare...........!
Idag ska jag på vc. Jag fick tid sedan jag hotat med byte till privat alternativ. Det är nog 30 månader sedan jag hade förmånen senast. Och lungkliniken har jag inte fått besöka på dryga 5 år, trots att dom ska rapportera till MAS och deras alfaregister hur jag mår och hur sjukdomen utvecklas. Det struntar dom i! Jag blev så glad när jag var i Sth senast, MAS hörde av sig om en ny studie. Men tyvärr så platsar jag inte, man ska ha haft två försämringar under senaste året med cortison/penicilinanvändning. Och det har inte jag. Jag föreslog att dom skulle starta en referensgrupp vid sidan om, en som bara fick "riktig" medicin för att jämföra, men det är nog inte läkemedelsföretaget intresserade av tyvärr, jag tyckte det var en briljant ide´. Då hade jag blivit undersökt och känt mig trygg igen, det är så ensamt att inte ha kontakt med någon lungsjuk med samma problem. Och, faktiskt lite svårt att motivera sig att fortsätta träna.

Den här rosen räddade vi undan i samband med att vi grävde ner rosorna så dom överlever en vinter till, Det gjorde vi i vanlig ordning när det ett par nätter varit frost på gräsmattan. Att det sedan blev varmare visste vi ju inte. På våra käras gravar har vi lämnat varsin ros, dom blommar fortfarande bland ljungen. Det är ju den helgen nu. Både fin och jobbig. Jag brukar ha med min skyddsling och vän på minnesstunden i kapellet, vi gråter en stund,lyssnar på musiken, och tänder ljus. En fin tradition.

Oktober

Så blev det då riktig höst. Med massor av regn och några avstängda vägar här uppe i norr. Igår var det jättefint väder, idag öser regnet ner igen. Det är svårt att bara ha "innegympa" det är ju så skönt att vädra de arma lungorna med lite friskt syre också.
Det är i alla fall stimulerande att ha så mycket inskrivet i almanackan.
Jag var t o m och köpte nya för 2012 igår, det kändes lite konstigt, men också spännande. Tänk om jag får vara med ett helt nytt år till, man har ju inga garantier.............!
På tisdag ska jag till Kalix-föreningen, prata lungor och kol. Jag har just gjort i ordning material och stolpar.
Nu skulle jag lägga in en bild som jag tog igår, men nu vill inte datorn vara med längre, blir så irriterad på krånglande datorer!

Tänk, nu vips så funkar det igen! Se så vackra färger träden här uppe skiftar i nu innan löven faller.

Snart höst

Tänk vad jag njutit den här sommaren, Luleå vann solligan, så ni förstår att vi haft fint väder. Och så kom vi hem från Mora för en vecka sedan, och den här veckan har det regnat! Jag begriper inte att det finns så mycket regn där uppe. Även idag finns det moln som hindrar solen, men det regnar inte ännu. I Mora lekte vi med våra fina barnbarn, stekte pannkakor till brunch som dom avnjöt franför barnkanalens stora utbud.

Staffan byggde lusthus som inte riktigt hann få hela taket klart, men sonen tar vid, även om det är svårt att hinna bygga efter jobbet och med två små. Tänk idag börjar Viggo skolan, och hans lillasyster 6-års. Så otroligt fort det gått och så annorlunda livet nu blir för hela deras familj, nu måste tider i skolan passas på ett nytt sätt, och så fortsätter det i minst 10 år! Vi hyrde en husbil när vi for till Mora, det var skönt att kunna gå och sova själva när orken tröt på kvällen, det var som ett eget sovrum. Vi passade också på att fara och spela golf, och parkerade husbilen på golfbanans "camping", när föräldrarna var lediga under helgen. Det var skönt att kunna koppla av lite också.
Idag ska jag börja om med träningen på gymmet. Jag har haft mitt kort fryst från mitten av juni till mitten av augusti = sommarlov! Nu känns det kul igen, otur bara att jag drullade igår i stugan och föll i trappan med mina flipflop, man ska inte ha sådana på vått gräs och lite halvtrött. Nu har jag lindad vrist, mest för att inte såren ska börja blöda igen. Och så värker knäna lite, men det är mycket bättre än igår. Eftersom jag hade så ont så plockade Staffan lite lingon på tomten, jag rensade och såg på dvd, en lååång film, tills vi möts igen, som påminner om Mistrals dotter lite, jag hann bara med en skiva, den andra får bli någon kväll när jag är ensam eller tv-utbudet är uruselt, och då blir det väl rätt snart. Jag tycker om när lingonsylten blir så geleig, när bären inte är riktigt mogna, den ljusröda som nu står i pannan och ska slås på burkar. Vi måste plocka mer, men det får bli under veckan.
Jag har mått bra hela sommaren men väntar fortfarande på att lungkliniken ska kalla mig, sedan jag deltog i repairstudien på MAS 2006-2007 har dom aldrig kallat mig, och ändå ska dom rapportera minst vartannat år till alfaregistret hur jag mår. Tror dom ser mig ibland på stan och badhuset och tänker, hon mår bra ännu, och så läggs jag sist i kallelsehögen igen! Det är tråkigt att det ska vara så! Jag ringde om den nya medicinen Daxas i slutet av förra året, sjuksköterskan visste inget men lovade att en lungläkare skulle ringa upp, han har inte ringt än 10 månader senare! Undrar om vi har den sämsta kolvården i landet här uppe?

Den sköna sommaren

"Vår" hackspett som matar sin unge med nötter, intelligent fågel, varför jaga mat när det hänger i Johanssons träd!
Vad vi har en skön sommar. Det har nu varit jättefint väder sedan midsommar, med ett par dagar med rekordvärme, då tyckte även jag att det var FÖR varmt. Oftast sitter jag under parasollen, tiden när jag satt och njöt i starkt solsken har förlupit, och så har jag fördelen att sova gott i vår svala källare. Fjärrvärmen slår ju aldrig på nu så där nere är så svalt och skönt, förstår att det blir jobbigt när man inte kan sova pga värmen.
Jag var på kära Monicas begravning i Stockholm i fredags. Jobbigt, vackert och vackert igen. Jag är så glad att jag flög ner, kändes så rätt att ta farväl av min kära vän på riktigt.
Idag har vi spelat golf, det gick riktigt bra. Undrar om det beror på inspiration från gårdagen då jag var tävlingsledare och mötte alla glada trots den tryckande tropiska värmen. Det satt 3 killar på altanen och väntade på att få gå ut, dom sa just "detta är fan imig tropisk hetta" dom var från Göteborg, så dom borde ju ha känt av värme, men vår är nog mera som ett lock!
Nu har min man pensionerat sig också. Hoppas att vi inte ska hänga oss fast vi varandra allt för mycket. Vi har ju alltid varit väldigt självständiga, och ännu mer när jag långpendlade och jobbade i Sth under dryga 10 år, fram till 2001. Han har ju sin bowling och sina projekt (oftast byggsådana) och jag har mina intressen. Tror det ska ordna sig även i den här nya fasen i livet.
Förstår av facebook att många som har samma lungproblem som jag, att många har det jobbigt i sommar. Jag tycker vintern är mycket jobbigare, jag njuter av sommaren. Titta på vår jasmin som blommar så vackert. Jag har inte lyckats komma på hur jag ska vrida kortet så ni får se grannens hus stå på ända. Njut av sommaren!

sorg och glädje

Alla glada förväntansfulla studenter på balkongen, på väg ut i livet! Erfarenheten säger ju tyvärr att det inte går bra för alla, ändå var denna dag så full av förväntan och glädje, så glad och omtumlande, lite jobbig också, så jag hoppas verkligen att det går bra för alla, och vårt älskade barnbarn Jonas.
Dagen innan var jag och hälsade på min kära väninna. Oj vad hon var trött, men alldeles blixtrande klar. Jag lovade komma tillbaka tisdagen därpå när jag återigen var i huvudstan, hon ville ju så gärna se Jonas studentkort, men hon somnade in på lördagen. Ytterligare en gång bekräftades att man ska göra saker när man tänkt, inte skjuta upp till nästa gång!, då är det ofta försent och man ångrar sig så djupt. Så, ring den dag du tänkt, besök den gång du är på väg, strunta i alla oviktiga saker som man ofta låter komma först.
Och så har vi njutit, och svettats, i trettiogradig värme några dagar. Vi var i stugan på fredag - lördag, men åkte hem för att kunna sova i källaren som är så sval och skön. Det var nästan olidligt varmt i solen, 32 grader i skuggan. Det var skugga som gällde. Och duschen. Jag tom badade benen från bryggan i luleälvens kalla vatten. Vi satt på verandan utanför bastun som är på den här bilden, kollade vattnet och såg gäddornas lek i vassen, trodde storsjöodjuret flyttat uppåt. Nu har vädret återgått till att bli svenskt igen, men det är lite syrerikare.

ledsen

En av mina allra käraste, bästa väninnor har fått en elak, grinig tumör i magen. Det är inte mer än en dryg månad sedan vi satt och skrattade på centralen innan jag skulle ut till Arlanda. Och nu pratar hon om hospice, jag fattar ingenting! Och jag som ibland gnäller över att måsta stanna, inte kunna gå så fort, gillar inte uppförsbackar och trappor, det spelar väl för sjutton ingen som helst roll om jag stannar några gånger och upptäcker naturen! Värre är det att ha en ilsken sak i magen som inte ska vara där och som inte kan tas bort. Den upptäcktes när hon började bli så andfådd och det fanns vatten i lungan. För tre veckor sedan. Hon hade börjat träna och skulle få tillbaka den muskelmassa hon tappat under en tid efter separationen. Och så blir det så här galet, jag blir så himla ledsen.

Påsk

Fasantuppen hittade en hona att uppvakta under skärtorsdagen. Vi hörde dom på långfredagen, men nu har dom flyttat tillbaka till skogen vid kyrkogården i Svartbyn. Tur att han fick visa upp sig i hela sin glans, han bredde verkligen ut stjärtfjädrarna för att hon skulle inse att han var den ende. Konstigt att dom är så färggranna och tjusiga, för i vår värld är det väl tvärtom?!?
Här uppe är det så fint väder. Idag har jag gått i shorts. Vi var i stugan långfredag och påskafton, och jag fick gå de 400 metrarna ner genom tallskogen och ANDAS. Jag släppte ut all gammal vinterluft och har nu frisk ny tallskogsluft som reserv i de skadade lungorna. Jag har även tagit premiärcykelturen med min elcykel, den som jag inte tycker är så fantastisk som en del gör gällande. Men det var skönt, och vi kommer allt bättre överens cykeln och jag. Fast jag ska nog jämföra med min gamla i år.
Lägger ut några bilder från stugan så ni kan se hur långt våren kommit i norr. Isen har inte släppt taget men den har det jobbigt.

10 april

Idag skulle min pappa fyllt 93 år. Oj vad jag saknat honom, i 31 år. Ändå kan jag ibland tycka att jag ser honom komma, när någon cyklar som han, eller när jag hör ett tonfall som påminner om honom. Tror i alla fall att han tittar till mig!
Här uppe i norr sken solen från en tämligen molnfri himmel igår, idag är solen gömd bakom ett tjockt molntäcke. Det är ändå plus 5 grader. Igår satt jag på altanen insvept i päls, läste och sov om vartannat. Jag hann ändå läsa igenom allt till FS på fredag.
Idag har jag ägnat mig åt bokföring, hoppas jag får till det i år också. Konstigt att jag inte fått min deklaration ännu, "alla" andra verkar ju ha fått den. Ska stanna utanför skatteverkets lokaler i morgon och hämta blanketter så slipper jag skriva ut alla. Skatteverket finns numera bara i Luleå. Studieorganisatören Thorild (från Luleå) och jag ska åka till Piteå och träffa hjärtevorna, gamla och nya, och planera inför hösten. Vi är ju nya allihopa så vi åker på samma grundutbildning i maj, tror det är klokt att prata ihop sig innan.
Barnen på gatan har fått ta ut cyklarna. Det är lite farligt med tanke på snövallarna vid uppfarterna, men vi kör sakta efter den här gatan. Jag får i alla fall vårkänslor när jag ser deras cykel-glädje! Vårkänslor har också fasantuppen, och dom kommer tidigt på morgonen, redan 4.30 pockar dom på. Hönan har återkommit och verkar ha förlåtit hans klavertramp för ett par veckor sedan.

nu tinar det.....

Tänk att jag äntligen ser ett slut på den här långa, kalla, hemska vintern. Det har varit för kallt för allting, ja, t o m att andas ibland. Men nu är jag igång igen, oroar mig inte för att bilen ska frysa ihop under träningspassen, enda bekymret är att det slaskar så min nytvättade bil är snart grå igen, men snart kan vi ju tvätta hemma. Igår var dom och skrapade gatan så nu syns asfalten på den, snödrivorna är dock höga så hoppas föräldrarna låter bli att låta barnen ta ut cyklarna. När våra var små var det valborgsmässoafton som gällde, nu borde dom vänta till påsk åtminstone, den är ju sen i år.
Till påsk plogas också vägen ner till vår stuga. Ska bli skönt att sitta med en termos choklad och lyssna på alla fåglar som börjar återvända. Isen har inte gått då, man kan åka skidor på den om det nu inte blir så mycket vatten på den.
"Vår" fasantupp har fått vårkänslor. Hela vintern

har honan varit vår gäst, nu har tuppen kommit och uppvaktat henne. Hon blev så irriterad så hon flydde till nästa kvarter, men han går här och ropar trumpetande. Han har samma mattider som oss så det gäller att inte slamra när vi plockar bort. Tog några bilder idag från köksfönstret när han står i gropen vid "sitt" hus, och när han pulsar genom snön som inte bär honom på alla ställen. Han är stor o tjock och det har varit varmt så skaren har släppt.

äntligen MARS

Kolla vårt lusthus, nästan ingen snö på taket längre. Det droppar från taken, ljuset har återvänt och med det hoppet att överleva den här tunga vintern. Det har varit jobbigt att ha kallt från den 4-e november till slutet av februari, har även gruvat mig för att lämna bilen när jag tränat. Den känns inte bra när det är minus 30 och den stått en dryg timme. Jag hade lovat mig själv att ta ut allt från stora vitrinskåpet och diska allt och damma hyllorna, jag brukar göra det kalla dagar, men nej jag har inte kommit mig för i år, jag har varit som en zoombie i kylan, inget har blivit av.
Jag for till Mora den 20 februari, längtade efter son med familj. Det var lite varmare där, men jag fick en besvärande hosta, så det fick räcka med att steka pannkakor och roa barnbarnen. Hostan har hållit i sig till igår, nu verkar det inte finnas mer kvar att få upp. Jag fortsatte ner till Sth och förbundsstyrelsen med två lärorika dagar, tänk att det finns så mycket kvar att lära sig! Och så avslutade jag resan med en vecka med barnbarnet i Sth, passade upp mellan hans hockeyträningar, och fanns till hands. Men oj så mycket vinter det var kvar i Sth, snön gick upp till räcket på stora verandan i Trångsund. Sammantaget är det i alla fall ljuvligt att vara farmor och mormor.
Nu har jag varit hemma sedan i fredags och det har droppat från taken varje dag. I morgon återtar jag träningen, följer min skyddsling på banken, fikar med henne och livet leker igen. Vet ju att det kan komma någon/några kalla dagar till, men dom är få och då ska jag ta vitrinskåpet, eftersom jag nu ser ljuset i den mörka kalla vintertunneln!

Deppig

Idag ska jag nog ha en deppardag, Tror inte det räcker med offerkoftans 5-10 minuter idag, jag är så förbannat less på den här vintern!!! Nu har det varit kallt sedan den 4:e november, det har droppat från taken, obs ingen blida, EN dag sedan dess. Igår höll det sig runt 30 minus idag har det med den välsignade efterlängtade solens hjälp gått ner till 25,4. Men ikväll blir det säkert runt 30 igen. Vi firade alla-hjärtans-dag i måndags, Jag var mycket imponerad av att det kom 85 personer trots den stränga kylan. Många kom ju från boende i de hus vi höll till i. Vi hade satsat på underhållning med Uno Lindström från Sörbyn, tidigare känd världsmästare i bolljonglering, numera entertainer. En del satsade ju på blodtryckstagning och spirometri, vårt medicinska inslag var allsång, det sjöngs för full hals, luftade lungorna och roade hjärtat. Och så fikades det.
Igår hade riksförbundet hjärt och lungsjukas ordnat politikermöte i Luleå. Vi skulle åka fyra st, vi tordes inte fara för den stränga kylan. Tänk att bli stående, eller om bilen inte startar efter ca 4 timmar, och om den startar, går den att växla? Och dessutom i dagens tidning står bara om politikerträffen inte ett ord om vem som ordnat den. Ytterligare depparanledning!
Och så får jag ont i lederna, har yllesockar och handledsvärmare av fårskinn. Längtar till söndag när jag får träffa mina fina barnbarn i Mora, sedan Sth och FS, och avslutar med att träffa ytterligare ett barnbarn i Sth innan hemfärden. Måtte det ha blivit varmare till dess!

Lite blandat

Tänk att den otäcka kylan släppt sitt envetna grepp. Jo, jag vet att den kan komma tillbaka för det är mycket vinter kvar här uppe ännu, men solen börjar ju skymta över horisonten. I tisdags körde jag till Luleå, hade lovat att hålla ett föredrag om kol, alfaett, och hjärt & lung, vår hjärtemånad startade ju, och jag hade SOLGLASÖGON hela vägen fram till Luleå. Hela mötet blev soligt, tyvärr kom få deltagare. Men en solskenshistoria berättade Luleås hjärtevo. Han gick lite tidigare för att vädret var så fint eller var det meningen? Han träffade på en man som inte mådde bra och som hängde över ett staket. Han hjälpte honom med lite nitrospray och den sjuke bliv piggare. Samtidigt kom en kvinnlig polis och dom enades om att det var bäst att tillkalla ambulans ändå, tycker det är värt en fin rosbukett! Vi pratade om vad det är konstigt att ibland har det man gör någon mening, är det "någon" som styr?

18 januari

Ojoj vad jag är less på den här vintern. Är det inte svinkallt så har det snöat. Och mina kära vänner, 2/3 av snön ska komma efter nyår, tror ni vi snöar in?
Idag har jag varit på Länsföreningens möte på Sunderby folkhögskola. Som vanligt aktiva, engagerade och glada kompisar som vill och driver. Och en del har nästan 30-40 mil hem! Det är segt virke i dom!
I morgon ska jag testa att ringa lungkliniken på mitt sjukhus för att få Daxas utskrivet, få se hur det ska gå. Det är bra att man vet hur/att det funkar i andra delar av landet. Jag vet inte hur dyr den är men vill ju gärna prova. Har varit lite seg och haft lite ont i halsen framförallt på natten, det är helkonstigt. Men nu verkar det släppa, så jag tränar vidare på seniorträningen i morgon 9.20, nog så tidigt men....!
Och så lite positivt, jag måste nu "taimra" om mina lampor varje vecka, ljuset återvänder och det går fort. Men tror ni någonsin att jag får hänga tvätt igen på den här hårt prövade torkställningen. Så här blir det när vi inte haft någon blida sedan början av november.

Trettondagen

Tänk att nu har det varit smällkallt allt sedan början av november. Termometern har en dag varit under minus 10 och det var i söndags. Då var Gunvor och jag på promenad, det var första gången sedan hon bröt lårbenet, hon behövde verkligen få komma ut och gå.
Träden är fulla av snö eftersom det inte varit någon blida. Undrar hur länge kvistarna håller? Tur att vi har den här fina kaminen!
Jag har börjat städa bort julen. Min far sa att det inte skulle finnas adventsstakar framme efter trettondagen eftersom advent ju slutar redan vid jul, och det man lärde sig som barn sitter ju i. Dessutom tycker jag inte om tjugondagknut eftersom det var den dagen min Anna lämnade oss. Det är för mig sorgens dag.
Nu ska jag åka skidor igen, den här gången heja fram Kalla.