november

Den här lilla blomman har slagit rot mellan plattorna och vid garaget. Den står lika vit och fin idag trots att det är november. Vi har ingen snö och inga kallgrader ännu, det är skidanläggningarnas problem just nu. Dom kan ju inte heller göra snö när det är så varmt, och avbokningar kostar pengar. Det enda tråkiga är att det blir så mörkt om/när man kör bil på kvällen. Men elräkningen torde bli billigare...........!
Idag ska jag på vc. Jag fick tid sedan jag hotat med byte till privat alternativ. Det är nog 30 månader sedan jag hade förmånen senast. Och lungkliniken har jag inte fått besöka på dryga 5 år, trots att dom ska rapportera till MAS och deras alfaregister hur jag mår och hur sjukdomen utvecklas. Det struntar dom i! Jag blev så glad när jag var i Sth senast, MAS hörde av sig om en ny studie. Men tyvärr så platsar jag inte, man ska ha haft två försämringar under senaste året med cortison/penicilinanvändning. Och det har inte jag. Jag föreslog att dom skulle starta en referensgrupp vid sidan om, en som bara fick "riktig" medicin för att jämföra, men det är nog inte läkemedelsföretaget intresserade av tyvärr, jag tyckte det var en briljant ide´. Då hade jag blivit undersökt och känt mig trygg igen, det är så ensamt att inte ha kontakt med någon lungsjuk med samma problem. Och, faktiskt lite svårt att motivera sig att fortsätta träna.

Den här rosen räddade vi undan i samband med att vi grävde ner rosorna så dom överlever en vinter till, Det gjorde vi i vanlig ordning när det ett par nätter varit frost på gräsmattan. Att det sedan blev varmare visste vi ju inte. På våra käras gravar har vi lämnat varsin ros, dom blommar fortfarande bland ljungen. Det är ju den helgen nu. Både fin och jobbig. Jag brukar ha med min skyddsling och vän på minnesstunden i kapellet, vi gråter en stund,lyssnar på musiken, och tänder ljus. En fin tradition.