Nu har jag packat lite kläder inför resan i morgon. John har redan börjat älgjakten, jag ska sköta om Jonas, Annas son. Tänk han var 1 år och 6 dagar när hon dog, idag är han 18. Och det har inte gått en enda dag utan att min saknad efter min flicka gjort så förfärande ont. Men jag hade ett mål, inte bli bitter, och jag tror jag har klarat det.
Idag var jag hos min skyddsling igen. Det är nu en vecka sedan jag hittade henne på golvet på toaletten, hon hade ramlat och kom inte upp. Hon blev utskriven från sjukhuset i onsdags, men jag tycker hon blir allt sämre. Hoppas det vänder under min bortavaro, då måste hon ju göra det jag gör nu.
Jag lovar ta kort på hösten i sth så ni får se hur jag har det där.
